torsdag 28 november 2013

Det här med att vara cache owner

Det är inte lätt alla gånger att vara cache owner. Varje gång jag lägger ut en cache (än så länge 13 st) så gör jag det med förhoppningen om att den ska kunna ligga där i flera år - minst, men allt blir inte alltid som an tänkt sig.
Jag har för en tid sen varit tvungen att akrivera en traditionell cache i min Hundvänliga serie - "Spike" (Västerhaninge), helt enkelt pga att jag inte kommer till området lika ofta som jag gjorde när jag la ut cachen. När jag la ut Spike valde jag dessutom att göra den till en nano, något jag ångrat flera gånger om, vilket inneburit att den behövt en del underhåll i form av utbytt logg. Jag har tidigare beklagat mig över nanos och sagt att jag (troligtvis) aldrig kommer lägga ut en sådan igen.

Den här gången beklagar jag mig över att jag la ut en cache så långt hemifrån. Jag trodde inte det var långt hemifrån, men eftersom att jag inte äger någon bil och inte ens har körkort så kan jag inte bara svänga förbi och titta till den titt som tätt. Tyvärr.
Men nog om spilld mjölk.

Kommande helg ska jag ge mig ut tidigt på lördagen så att jag får så mycket dagsljus som möjligt. Förhoppningsvis hinner jag kolla till alla mina resterande cacher och se till att de har det bra inför första snön som bör komma snart. Vissa av de anser jag vara Vintervänliga och hoppas får en hel del besök, när det gäller de andra ska det bara bli intressant att se hur de överlever vintern. Jag är en friluftsmänniska så jag kommer att titta till alla även i djupaste snön, men inte för ofta - jag vill ju inte avslöja placeringarna med mina fotavtryck i snön. Och personligen så hoppas jag att när snön väl dyker upp så stannar den, så vi slipper det blöta, kalla slasket - åtminstone fram tills isbrytningen i vår.

Happy hunting!
/Skogsmusan